En strof av en dikt, skriven av Harry Martinsson, jag alltid bär inom mig och som blir allt tydligare i början på juni är: "Juninatt  blir aldrig av - liknar mest en daggig dag". Det är så på pricken rätt just nu. Om jag bara orkade skulle jag sitta uppe hela nätterna och njuta av att det inte blir riktigt mörkt.

Jag minns en tid för nästan exakt 20 år sedan - efter en tuff gymnasietid - då jag var riktigt, riktigt lycklig. Hade precis tagit studenten med betyg som jag aldrig trodde var möjligt och dessutom var jag ledig några veckor utan läxor, prov o andra krav. Då satt jag uppe sent, sent på kvällarna och tecknade av "Oskars kulle" som man såg från mitt barndomshem i Sandsjö. Har kvar de där teckningarna fortfarande och kommer ihåg precis hur jag kände.

De senaste åren har det ju visat sig att juni är allt annat än ljummen så vi kan väl vänta oss några regniga veckor fram över?? Nej, vad pessimistiskt det lät... Klart juni blir fin iår!

PS. Tack Sus själva för i lördags. Alltid trevligt! Kul att du gillade krukorna - du är ju en fena på blommor! Hade både födelsedagspresent o kort från Strömmahult till dig - glömde..... Men vi ses ju snart igen!!

Nu går solen knappast ner,
bländar bara av sitt sken.
Skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen.

Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de ha mörknat
spegla morgonsolens lågor.

Juni natt blir aldrig av,
liknar mest en daggig dag.
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort på ljusa hav.

Harry Martinsson

Godkväll alla läsare!!