Vissa dagar har flow! Så är det bara! De dagarna då allt flyter på och man orkar och hinner hur mycket som helst. Dessa dagar ska man verkligen ta vara på (de infaller nämligen inte så ofta) och på nåt sätt vill man tänja timmarna..... Rätt var det är endag, så ligger man där i soffan som en urvriden sunkig disktrasa och har inte lust till nåt.

Dagen startade med en lång promenad. Jag skriver det igen. Underbara novembervärme!!! Kom lagom tillbaks för att brygga kaffe till förmiddagsfika när Ulf och David kom tillbaka från bandyträning. Sedan städning och idag kändes det roligt. Ni läste rätt - det kan va kul i bland. Därefter ta fram SOMMARKLÄDER till kommande vecka - Egypten!!! Stella och jag delar resväska och när jag botaniserade i hennes klädskåp passade jag på att sortera bort gamla och icke längre använda påslakan (när jag ändå rotade ;). Börja plocka bland tunna klänningar och bikinis på senhösten - I like!!! Efter middagen tog Ulf och jag en tur till e3. Kändes oxå hur bra som helst. Roddmaskinen är underbar - humle och dumle (= biceps och triceps) fick sig en omgång i maskinerna vilket kan var nyttigt då och då. Jag springer ju inte direkt med armarna....

Helgen till ära och de som var med oss förr till ära åkte vi till skogskyrkogården och hade en rofylld stund. Vi tittade på alla vackra ljus överallt och hittade fram till Ingvar och Elin Stormes grav. Ulfs farfar och farmor. Borde åkte till Vallsjö kyrkogård också och tittat på Martin och Sigrid Holm (min morfar och mormor) samt Hildur och John Karlssons (farmor och farfar) gravar men det tar vi en annan dag. 

Klistarde in ett gäng kort medan Ulf fräste köttfärsen till kvällens piroger (som jag snart ska fixa iordning ;). Lite tända ljus och en soffa - sen är det Facebook-varning på hela detta inlägget. Men jag tycker ändå att jag får skriva att man är lite duktig en dag....i morgon kanske jag inte gör ett jota!!!

Go kväll alla därute!!!

Jag är så innerligt trött på vissa journalister eller ska vi kalla dem skribenter som SKRIVER NER staden Nässjö. Artiklar som har en negativ klang och innehåller mer eller mindre sina egna värderingar och tyckanden. Så fort man öppnar tidningen och läser dess artiklar blir man både arg, ledsen och nedstämd. Allt vinklas mer eller mindre negativt och ofta beskrivs Nässjö som – ”ett hopplöst fall”.

I ett par dagars tid har det ältats om hur dyrt, eländigt och hopplöst det verkar vara att bebygga tomten Gambrinius. Ingen kommer att vilja bo där, det blir för dyrt, för dyra lägenheter, för dyra radhus eller vad det nu kan tänkas bli för typ av fastigheter. Jag VET faktiskt att det finns åtminstone en byggherre som ser oerhört ljust på den där tomten – ett av stans bästa lägen och eftersom de har god erfarenhet av bostadsbyggande på liknande orter borde!!!!! det gå i Nässjö! Hur det sen går är ju en annan femma men vi positiva människor håller tummarna!! Denna tomt ligger centralt, nära till allt, nära till Ingsbergssjön och den vackra stadsparken – kan det bli bättre? Noterade även den lessamma bild som var tagen på tomten med kasserade rör i förgrunden (man kunde ana de fina Anebyhusen i bakgrunden). Det är ungefär som jag skulle ta en bild på mitt kontorsrum – ett foto rätt ner i papperskorgen ”Vem trivs egentligen på arbetsplatsen Nässjö kommun?”.

På sidan 5 idag stod det en artikel skriven i hoppfull anda (faktiskt) om att det i närmaste är helt klart med en ny affärskedja till Åhlénshuset. Varför inte sätta denna feta rubrik på förstasidan istället? Nu jobbar inte jag på tidningen och har inte för avsikt att söka mig dit heller men jag tycker att det är så tråkigt med all negativa vibbar från i varje fall vissa reportrar. Lyft fram det som är bra och flytta bak det som är sämre… Klart att man ska skriva om befintliga problem men man behöver ju för den skull inte belysa dem och lägga in sina egna värderingar hela tiden??

För att återgå till ny kommande butik i Åhljénshuset. En affärskedja som kvinnor gillar ;)) Som min make så förnuftigt sa: ”Gillar inte kvinnor ALLA affärer?” Så rätt så rätt, Ulf! Jag hoppas, hoppas att kedjan som kommer börjar på H och slutar på M. Besöken i Jönköping lär avta rejält i så fall!! Plånboksmässigt, hrm...vet inte om det går ihop sig men vi sparar ju bensin i varje fall.....

Arbetsdagen är slut och nu går jag o min man till vackra vita fina Högland och firar in det hela i c a två--tre timmar. Låter väl härlig va? Sedan hem och kolla idol och mysa vidare med barnen!!!!

Heja Nässjö!!!!!!!

Så många bilder får det plats på det nyinköpta minneskortet till den digitalkameran jag köpte idag. Är det något som sjunker i pris så är det just priset på digitalkameror. Dagens inköp var bara en 1/3 av priset jämfört med den förra jag köpte för 4 år sedan. Den funkade, visst men med tiden laggar de ur, blir sega. Dessutom hade Stella oturen att tappa den i golvet för ett år sedan och zoomen fungerar över huvud taget inte. Att laga detta skulle kosta mer än en ny kamera så inför Egypten slog jag till (även om jag egentligen inte hade planerat detta utlägg just nu).

Ett liv i bilder är oerhört berikande! Genom att ta mycket kort minns man stunder och tillfälle på ett helt annat sätt. Jag har en mamma som alltid har tagit mycket kort. Hon var den ständiga fotografen på alla släktträffar och sammandrabbningar (då fanns det inte på samma sätt som nu en kamera i varje hand). Jag har suttit i timtal och bläddrat i hennes fina fotoalbum och man minns och minns och minns. Jag har behållt den traditionen (gammalmodig?) med framkallning, fotoalbum och dokumentering genom åren och det är väl i digitala tider inte alls lika vanligt. Man framkallar ju liksom inte 885 st kort bara så där.... När jag har ca 100 på minneskortet går jag till Hegethorns o beställer.

Kvällens löparrunda var amazing. Kändes som om jag hade kunnat springa en mil till (tror jag). Att det kan va sån skillnad på passen, ibland en puma och ibland elefant. Jag älskar hur som helst disiga och milda novemberkvällar SÅ DET SÅ!!

Ha en go kväll!!!

Världens sötaste DAVID! med ny kamera......

Barnen har återvänt från landet. De har blivit ompysslade och alla löven är bortforslade (efter lövhoppning). David har kört traktor och kan både frikoppla samt växla (det hänger ju iofs ihop). Nu pratar vi grålle - vet inte exakt hur dessa funkar men men...

Nuduschad Stella sitter i soffan. Johanna sitter på ovanvåningen vid datorn. Elin o David sitter med varsin dator samtidigt som vi alla tittar på Arge snickaren. Han som messar för människor som har mindre koll än jag beträffande bygge. Jämfört med dessa (var de nu får tag i dem) framstår ju jag som en ingenjör för att inte sätta mig på en alldeles för en hög häst. Presennier för fönster för att "det inte blivit av att byta"... Hållå - världen anropar!! Tur att de får lite hjälp...sen om det bästa sättet är via TV-kameran är väl en helt annan fråga.

I eftermiddags packade jag ihop kl. 16.30 Relativt tidigt för att vara mig men på eftermiddagen uppstod ett inte alldeles bekvämt tillstånd. I flera timmar var jag extremt fokuserad på hyresrader och att de stämde med en utskriven excel-lista jag hade bredvid. Helt plötsligt fick jag färgglada fläckar i mitt synfält och bilden på skärmen försvann??? Sedan började kanterna av mitt synfält bete sig som ett sånt där...kalejdoskop heter det. När man tittar i ett rör och det blir olika mönster mot ljuset. Hmmm, kanske dax att sluta arbeta då! Lite mycket idag, och igår, och kommer vara i morgon....och nästa dag....

Mitt normala seende har åtevänt och jag ska strax gå och lägga mig. Det syns att Stella är rejält trött så hon och jag kan ju hälsa på hos John Blund. Nej, det är jag för trött för - han får hälsa på mig!!

Natti, natti!!

I kväll är det tyst på Renstigen 11. Alla barn är hos mormor och morfar. Vad jag vet står ompyssling och lövhoppning på programmet ; ) Vi har barnvakt då och då, oftast när man ska "göra" något speciellt. Det är annorlunda att vara barnfri en helt vanlig dag.... Inget MSN-blip blip från ovanvåningen, inget stoj, inget gnabb, inget tjafs.... Inga mjuka händer som håller om mig, inga lena kinder att klappa, inga underbara leenden och underfundiga kommentarer. Jag unnar dock mina föräldrar att få allt detta i två dagar!!

Vad ska man hitta på nu då? Kan ju gå en sväng...kan ju gå hela natten nu när jag inte behöver göra varken kvällsmat eller underhålla maken....som ska jobba.. Klart man behöver lite sömn men ändå... Sätter mig framför pianot en stund och övar stämmor! Det är väl det enda jag orkar med efter den här dagen. Det gäller att se möjligheter i allt, hej hoppla!

Ha en underbar kväll o natti natti  mina älskade ungar och föräldrar!!!