Alla inlägg under januari 2012

Av Sofia - 14 januari 2012 17:30

Dagens inlägg får bli till minne av vår katt Tessi. Hon blev bara 3,5 år. Född 26 augusti 2008 och slutade jordelivet "fredagen den 13:e" 2012. Ulf och Johanna hade med sig henne hem i en vit pappkista, dekorerad med blommor - fint. Nu så här efteråt känns det ändå bra att avslutet för katten blev som det blev. Hade inte varit speciellt trevligt om vi hittat henne död under nån säng eller i ett hörn i huset och inte vetat vad det var hon led av. Nu vet vi det. Njurinsufficiens - njurarna hade helt slutat att fungera. Blodet blev inte renat. Förmodligen var hon född med detta (trodde de) och det hade inte hjälpt att ringa veterinären tidigare i höstas vilket jag har haft dåligt samvete för att vi inte gjorde..... Det hade inte gått att rädda henne. 


Vi har nyss begravt henne. Marschaller och ett gravljus lyser upp vårt hörn av trädgården. Johanna har tecknat av Tessi i blyerst under dagen och teckningen + några tullpaner ligger nu tillsammans med henne. En fin stund! Det är skönt att ha en katt kvar nu. Det är skönt att ha en kattförsäkring nu... Det är ju inte direkt billigt med akutbesök på Djursjukhuset i Jönköping även om det dessa dagar är second thoughts. Vila i frid fina katt!!!


Annars har dagen bestått av städning och cup-cakes bak. Jag har stått för städet och Johanna har stått i köket några timmar. Underbar smak - duktiga underbara unge vad hon kan! Det är nog bra att syssla en sån här dag. Nyttigt att ha nåt annat att fokusera på och inte bara sorg - kattsorg. Man får respektera barns känslor men det är ändå inte en människa!


I morgon har vi Elin kalas. Gästerna ska få cup cakes...såklart!! Hoppas de kommer hungriga för de är bigga.


Kram på er alla underbara läsare! Delad glädje är dubbel glädje, delad sorg är halv sorg, delad oro är halv oro...faktiskt!!!



Tessi - 4 mån


 

Ett verk av sand o snäckor av Johanna på semestern 09, Skrea strand

 

Hon föder fyra små kissar 4 juni 09. 

   

Smilla är den spräckliga som vi sedan behöll!


Av Sofia - 13 januari 2012 18:26

Denna vecka går inte till historien som den bästa direkt. Sorg, oro och rädsla… En gammal vän förlorade livet… Samma dag som Sara gick bort – den eftermiddagen fick jag mitt mammografsvar vilket jag väntat på ett tag… Ett sånt där brev man helst öppnar fort och läser snabbt, konstaterar – det var ok och sedan slänger i papperskorgen. Det meddelande jag fick kunde jag inte slänga utan läste det flera gånger till. Jag hade blivit kallad till en ny undersökning och anledningen var antingen (?) dålig bildkvalitet eller någon förändring som borde kollas upp.


Döden är hemsk, tabu och väldigt dyster…..och i detta fallet ironisk. Är det min tur nu? Att insjukna mitt i livet.. När man minst anar slår ödet till och plötsligt i en tillvaro när man tar allt för givet tvingas man se hur lite man kan styra sitt liv. Carpe diem….


Orolig är ju bara förnamnet och när jag väl fick göra om röntgen var det inget farligt…eller? Jag har ”kalk” i vänster bröst. Kalcium har jag haft….närmare bestämt i 7 år om man räknar med den gravida tiden och amningsperioder….men kalk??? När sköterskan kom tillbaka från läkaren som tittat på plåtarna meddelande hon ”Det är inget farligt, men vi ska hålla kolla på detta” och jag ska tillbaka om ett halvår. Känns så där bra. Fick heller inte träffa läkaren,  ett samtal med honom hade lugnat mig något.


Googlade på förkalkning i bröstet och informationen jag fann gjorde ju inte känslan bättre….. ”Förkalkningar är svåra att skilja från cancertumörer.” ”I vissa fall kan det vara ett förstadium till elaksinnade cellförändringar….” Jag får väl tro dem men hade det varit HELT okej hade jag väl kunnat vänta till nästa screening om två år? Tacksam såklart att de håller det under luppen och jag ska försöka skaka av mig tankarna så gott det går.


I skrivande stund är Ulf och Johanna på väg hem från djursjukhuset i Jönköping. De åkte in akut med vår katt Tessi som de senaste dagarna blivit mycket mycket sämre. Fick nyss beskedet. Fanns inget att göra. Njurarna var slut. Vi fick ta bort henne. Jag kan inte med ord beskriva hur fruktansvärt detta är - speciellt för Johanna. En 3,5 år gammal katt. Så lessamt! Världens mysigaste katt är i himlen nu - hoppas hon hittar Sara däruppe!

En tung vecka….det räcker nu..... Just nu vill jag bara lägga mig under filten – hålla om min fina familj och bara VARA!!!

Av Sofia - 12 januari 2012 17:57

Mmmm....man skulle sitta under filten i soffan och titta på film en dag som idag. Vilket rusk! Det har inte blivit många steg utanför dörren idag och jag längtar inte direkt ut. Blundar och längtar till vårens första sol och värme. Det lär ju dröja.... Beundrar de som har ute-yrke. Byggarbetare, brevbärare etc. som måste vara ute för att sköta sitt jobb. På våren, i solen har de det bra - visst men nu!!?


Hemkommen från jobbet. Sitter och "väntar" på att få åka till ICA och handla. Kan inte åka och låsa huset (David på bandy) och Elin hos kompis. Får inte tag på Elin TROTS!!!!!! att hon har mobil. Frågan är vad de ska ha mobilen till? Vet inte om de har nycklar till huset...kan inte heller lämna huset olåst... 


Sitter och kollar på vår katt som verkligen inte är pigg. Har beställt en veterinärtid nästa vecka - en grundlig undersökning och diverse prover ska tas. Det "kan" vara diabetes eller problem med sköldskörteln...sa hon när jag ringde. Tessi är så vansinnigt mager och vinglar fram - ungefär som om hon vore yr. Hoppas det finns nån dundermedicin som gör att hon blir pigg...fort!!!


PS. Knäpp på TV'n ikväll kl. 20.00 på kanal 1 - Antikrundan från NÄSSJÖ!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


Ha en fin kväll!!!

Av Sofia - 11 januari 2012 20:10

Elin född 00 01 11...för en och en hav timme sen såg hon världens ljus på Eksjö BB. Minnen som sköljer över mig. Smärtan, lyckan blandad med otrolig stolthet. I det där ögonblicket när man ligger med knytet i famnen. "Kaffebrickan" står på sängbordet (o man är helt plötsligt kaffesugen efter 9 mån ;) då kan man lösa alla världens problem...om det i den stunden finns några...


Hon var en mycket "snäll" bebis om man nu får skriva och säga så. Det finns inga elaka men mer eller mindre nöjda. Elin var just nöjd. Sov från natt ett i sin egen säng och gnällde sällan. Johanna var världens bästa storasyster. Inga tjuvnyp eller knasigheter (vad man såg ;) 


Idag är hon 12 år - ooops vad tog de åren vägen? Efterlys dem.... Nu är hon inget litet knyte direkt. En lång smal tjej full med spratt. En spelevink med härlig humor som drabbar oss mest hela tiden!!!


Love! 


 

I släktvaggan....bara några dagar gammal...


Alladeles ny....hon i min famn. Å jag undanbeder mig helt o hålle kommentarer betr. min frisyr... Min enda förklaring är att jag nog tyckte det var okej...då år 2000.



   

Första gröten....

 

Storasyster Johanna 3,5 år vakar över sovande Elin

 

Idag på morgonen - oooooh, vad trött man är.....

 

Eftermiddagsfika med......

 

....schwardzwaldtårta....mums!!!

<3

Av Sofia - 10 januari 2012 20:20

Låg sömnlös i natt....av olika anledningar. Tankar på jobb, tankar på annat.... Jag hade Elin, Stella o David bredvid - det var varmt, trångt och fullmåne. Jag spelade Wordfeud (ja, det finns fler nattugglor) och tittade runt på Facebook. Å där mitt i natten när jag redan kände mig mer än ensam läste jag att fina Sara Henriz har lämnat oss. Hon förlorade en lång kamp mot canern och det känns så maktlöst jobbigt. Ett sorgligt besked som förvisso var väntat men jag hoppades, hoppades in i det sista. Under kan ske! Men icke! Orättvist, obönhörligt - livet är skört! Jag läste gamla meddelande som hon skrev för ett år sedan. Hon var sjuk ett tag men hennes ord andades hopp och tröst - det här skulle hon fixa! Ödet ville annat...en människa full av liv förlorar just...livet!


Ett så vackert inlägg på hennes logg som hennes make hade skrivit. Hon ville att hennes sida skulle leva vidare, för vänner - för våra tankar och kärlek. På något sätt så fint! Ord som saknas men när de kommer tröstar de och hjälper....att läsa andras ord hjälper. Hon var så älskad och så omtyckt, en glädjespridare. Hon gjorde avtryck! De finns kvar. Hon finns här men på ett annat sätt! Varje gång jag blundar ser jag henne komma...på grusgången ner till vårt hus i Sandsjö. Med ett stenkast mellan våra hus var våra liv under många år sammanflätade. Å minnet av detta...finns kvar!


Idag har mina tankar varit hos hennes familj och de närmsta! Ofattbara tanke - två små flickor förlorar sin mamma! Siri 7 (precis som Stella) och Ines är 5 år. Tårar som aldrig vill sluta komma... Som jag skrev i natt - "Himlen blev ljusare nu"!!!


  

Av Sofia - 9 januari 2012 20:20

Vi är ett antal...ett antal föräldrar som har milleniumbarn. De bebisarna som är födda år 2000. Jag vill inte PÅ NÅGOT sätt vrida klockan tillbaka men om jag ändå gör det för ett ögonblick.... 9 januari år 2000. Höggravid och har gått över tiden två veckor. Låg sjuk i influensa den sista tiden och var mer eller mindre sängliggande - not fun! Man längtade...hade längtat länge....för det första i ett par år efter syskon och sedan i 9 mån efter ett syskon...lillebror eller lillasyster. 


Sitter o bläddrar i Elins fotoalbum (man glömmer ju som bekant fort..) och tänkbara namn vi funderade på va Stella (jag fick inte igenom det då....;), Ellen, Alice, Alma, Louice, Victoria... En pojke hade fått namnet John, Joakim eller David (han kom ju som tapper 3:a). När vår lilla tös såg världens ljus den 11 januari fick hon namnet Elin efter sin gammelfarmor som lämnade jordelivet bara några dagar före det nya året.


Hittade en några rader jag skrev när jag var i vecka 19. Brukar inte dikta på rim...det är svårt att gjuta känslor i orden när man letar rim... Dessa ord är ändå mina och de kommer från och mitt   


Snart kommer en ängel hit

Solens strålar värmer oss

igen

Stannar upp! Tid - bli min

vän

Låt en enda minut 

stå still

Sekunderna leker ändå som 

de vill

Tids nog kommer hösten 

hit

Snön gör vår trädgård

vit

Just i år längtar jag till denna

syn

För då kommer en ängel till oss

från skyn


Sigrid juli 99

Av Sofia - 8 januari 2012 13:59

Det är lite som att vandra omkring i en film....omgivningen är vintervit och vacker. Solen är lite blyg men vågar sig då och då fram. När jag var i höjd med Holmgrens och går Sörängsvägen ner mot stan och ser stadshusets torn - ja, det är mitt Nässjö och jag gillar denna stad!!


Mitt förhållande till snö och kyla är inte det bästa - det vittnar denna blogg om många gånger... Faktum är att när vi har trillat över nya året och är inne i januari känns det mer....ok. Det kan inte knäcka mig nu när årets sista kvartal har passerats och även förskonat oss mot 20 minus och 3 meter snö.. (kändes i varje fall så förra året). Däremot är det tuffare att gå en 2-timmars promenix på knuggligt och småhalt underlag i kängorna. Helt slut nu ;) vilket i och för sig är en skön känsla. Kan ju ha att göra med att vi hade gäster igår - i säng vid 02.00 Jättetrevligt och timmarna bara trillade iväg. Fick en otroligt fin tulpanbukett som nu står och ropar "vår" på köksbordet....


På tal om film kollade jag vad stadens biograf hade att erbjuda för dagen. Tre filmer och jag vill se dem alla. Stig-Helmer, Sherlock Holmes och därefter The girl with the dragon tattoo. Som det känns nu sparar jag dock samtliga till ett senare tillfälle. Ryggläge i soffan är så mycket mer lockande. Barnen åker pulka med kompisar (se där - en ytterligare fördel med det vita) och rester från gårkvällen får bli dagens middag. Sedan ska jag vila mig i form till morgondagen då plikten åter kallar!!


Ha en fortsatt skön söndag!!!

Av Sofia - 7 januari 2012 17:14

Tack kära familjen Wetterholm för en mycket gårdagskväll. Firade  Lukas "LUWE" som fyllde 16 den 23 dec. Underbart god mat och trevliga männsikor. Runt bordet igår satt ju delar av mina "golfbollar" och det var en jättehärlig kväll! Min svägerska Monica berättade nedan histora vilket tåls att både spridas och höras om och om igen. När ni sedan läst kan man ställa sig frågan - vilka är min golfbollar och får de tillräckligt med plats? VARSÅGOD!!


En professor i filosofi stor framför en grupp studenter för att påbörja dagens lektion. På bordet bredvid honom stod en stor tom glasburk och en del andra burkar och koppar med innehålls om inte studenterna kan urskilja. Professorn lyfter under tystnad upp den tomma gasburken och fyller den upp till kanten med alla golfbollar.

- Är burken full nu? frågar han studenterna.
- Jaaaa, svara alla enhälligt.
Professorn tar då upp en annan burk full med småsten och häller innehållet i glasburken med golfbollarna. Han skakar glasburken lite lätt och småstenarna rullar ner i tomrummen mellan golfbollarna.
- Vad säger ni nu då?undrar Professorn. Är burken full?
- Jaaa, svarar studenterna lika övertygade som förra gången.
Professorn tog nu fram en skål med sand som han började strila ner  i den stora glasskålen. Sanden rann långsamt ner och fyllde upp resten av allt tomrum mellan golfbollar och stenar.
- Är det fullt nu då? undrade Professorn återigen.
- Jaaaa, svarade studenterna som inte kunde tro att något mer alls skulle rymmas i burken.
Professorn tog då fram de två kopparna med kaffe och lätt innehållet sakta rinna ner i glasburken.De lilla tomrum som fanns kvar mellan sandkornen fylldes effektivt av kaffet.
Studenterna skrattade åt Professorn nöjda min.
Professorn log nöjt, men tittade sedan allvarligt på sina studenter.
- Om ni nu tänker er att den här glasskålen representerar ert liv, sade han. Golfbollarna representerar då det viktiga sakerna ni har i era liv; er familj, hälsa, vänner och annat som ligger er varmt om hjärtat. Om allt annat gick er förlorat och bara dessa saker återstod skulle de ändå uppfylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar andra saker som betyder något i era liv, som hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat - småsakerna i livet.

Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte Professorn, kommer inte det som är verkligt viktig att få plats, golfbollarna och småstenarna. Det är precis så det är i livet. Om du lägger all din tid och energi på småsaker, kommer det inte finnas plats och tid för det som är verkligt viktigt för dig.
Lämna plats åt det viktiga först. Umgås med och ta hand om familjen och vännerna. Ägna tid åt sådant som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och gör annat som är mindre viktigt.
Prioritera golfbollarna och småstenarna. Sanden finns bara där och tar tid och plats utan att egentligen betyda något för dig.
En av studenterna räcker upp handen och frågar:
- Men kaffet då? Vad betyder det?
Professorn log och svarade:
- Kaffet finns med för att visa att hur fullt livet än känns, finns det alltid plats för en kaffe med en vän.
      
God kväll!!!

Presentation

Fråga mig

14 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5
6
7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19
20
21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Januari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Text o bild


Ovido - Quiz & Flashcards