Idag har några kollegor och jag varit på studiebesök i Grimstorp. Vi har studerat hur gamla synder ”grävts ned” och nutiden försöker nu ställa allt till rätta. Sanering av resterna av ett gammalt impregneringsverk pågår för fullt för åtskilliga millioner och det var både intressant och på sätt och vis en bedrövande syn. Frågan jag ställer mig är: Var det verkligen inte någon som förstod på den tiden vad de ställde till och hur farligt det var när de baltade med arsenik och kreosot? De förstod ju i varje fall att slipers till järnvägen INTE angreps av yttre påverkan och höll sig likadan i flera flera flera år…. Undra hur de där människorna mådde efter ett tag…när de huggt sönder kreosotblock med yxa och sedan kokade till lagom konsistens. Överflödet av vätskan när slipers var klara rann ut på marken…lite i taget under alla de år verksamheten pågick. Inte ens "snön" kan gömma den sjuka marken....

Förorenade jordmassor grävs nu bort, schaktas därfrån till säker deponi och ny mark (från industrimark i Nässjö) flyttas till ”hålen”. Studerade även en avancerad reningsanläggning för vattnet…. Tacksam att det finns teknik för att utföra detta och att vi kan betala tillbaka till världen vad vi en gång sabbat. Läs mer i dagens ex av SmT om ni är intresserade... Mobila impregneringsverk fanns det gott om och pågick på väldigt många platser runtom i Sverige. Grimstorp är inte det enda stället…om man säger så… Precis nedanför vår Renstig ligger också en gammal synd och kostnaden för att göra i ordning den marken är helt klart större..

Men nu struntar vi i dystra tankar som ovan och koncentrerar oss på det fina vädret – vilken sommar vi fick några dagar. Har nyss avnjutit en kall tillsammans med min man på en av Nässjös vackraste platser - restaurangen på golfbanan. Underbara timmar förflöt medan vi hade lite "egentid"! Värt mycket!!

Ha en fortsatt fin kväll!