Jag har då och då eller ganska ofta skrivit om lycka. Den där känslan när det pirrar till i magen över något speciellt, något kul man ska göra, en känsla av förväntan, spänning. Lycka är inget bestående - det har jag lärt mig med åren. Kanske jagar man efter statiskt lycka men jag tror inte ett dugg på det. "Om jag vann några miljoner - då skulle allt vara bra". Det underlättar förvisso med pengar men man blir inte lyckligare av dem. Det gäller att finna lycka i de små stunderna trots alla problem som finns i ens liv. För de finns. 

När jag kom hem idag åkte jag och handlade. Hade tänkt att köpa mig ett kg svenska kräftor på Smålandskräftan uppe vid Statoil men nääääe, jag betalar inte de summorna de tar. Kanske värt det men jag KAN bara inte sitta o glufsa i mig ett kilo kräftor själv i morron då jag är allena med barnen. Jag åkte till Willys o handlade och ett halv-kg räkor unnade jag mig i varje fall - det får duga för att döva mitt skaldjursbegär. Å så Stella som tjatar till sig fyllda muffins till morgondagens utefika på skolan... Hur var det nu? Fick de ta med en muffins (fullproppad med socker och fel fett) eller skullde det vara smörgås med ost o skinka + paprika och två skivor gurka för att se riktigt bra ut.... Det stod nämligen inte i det långa info-brev från skolan. Jag går på vad Stella sa. Muffin!!

Efter Willys-handlingen tog jag en promenad när sensommaren är som allra vackrast. Åh vad skönt det är att gå utmed cykelvägen vid Runnerydssjön och se vyn av Nässjö på andra sidan. Ja, jag tycker det är vackert och jag är glad för att jag bor här. Jag vet att jag skulle kunna trivas på vilken plats som helst (nästan) men nu bor jag här för att förutsättningarna är som de är. Å nu HAR vi fått nya träd på Rådhusgatan till invigningen i morron så nu ser det extra bra ut vid detta gångfartsområde!! Å när jag såg Nässjö där i sensommarsol kom den där känslan av lycka - #livsglädje!!!

Ha en fortsatt go kväll!!!

Mitt Nässjö i sensommarskrud