Startar dagen med att läsa ett mycket bra reportage om Höglandskårens 100-årskonsert i lördags. Gott!!! Hela gårdagen var en dag av vakuum….på sätt o vis… Otroligt glad och lättad att lördagens härliga konsert gick så bra men en ihärdig  känsla av tomhet finns där. Den avtar förvisso efter någon dag men under tiden är det skönt att djupdyka i sociala medier. Det har taggats, delats, kommenterats och gillats hej vilt på Facebook och Instragram och att få blogga av sig och dela med sig av bilder på konserten känns mycket bra. Igår lyssnade jag mer än en gång på ”With a little help from my friends”  med Putte Lindwall, Amazon, kår och kör – fantastiskt bra!! What a feeling!!! Musiken är tight och kören sjunger riktigt bra här. Studerade även TCB-körens eget nummer ”Walk a mile in my shoes” några gånger. Även om alla av oss inte älskar det här med dans (röra sig till musik på scen) märks det då inte i denna video. Grymt taktfast och vilket lyxigt komp av Amazon! Lyssna och njut av dessa båda nummer! De bästa på hela kvällen enligt en mycket när och kär vän!

Å just den vännen väntar tålmodigt medan jag skriver och ”umgås” cyber med mina vänner. När jag är klar är det så skönt med sällskap live en sån söndag som igår. Får nog påstå att vi var mer än hurtiga när vi i regnet tog en löpartur. Jonas har visat mig så många underbara löparrundor i Landsbro med omnejd och visst….Spexhult tur och retur är gudomligt vackert men likafullt är start och slut ett industriområde samt en del asfalt. Jag har inte sprungit Gubbamilen i Lövhult på flera år (har något emot att ta bilen och parkera för att springa) men igår ville jag visa denna ”natur”liga runda…. Å mitt löparsällskap var överförtjust. Däremot inte jag. Inte kanske för att det REGNADE hela tiden och att det var BLÖTT typ överallt men dessa jäv….a rötter. Rötter, rötter, rötter….och är det inte rötter i vägen är det stenar man får parera. Att man inte vrickar sig och stiger fel är ett under! Men Jonas som har sina rötter (ha, ha) bland rötterna i Landsbro där han kutade som hockeygrabb gillade underlaget. Jag är mer en asfaltstjej och springer hellre det belagda 5-km spåret 3 varv än Gubbamilen. Alla är vi olika men efteråt helt dyblöta var vi båda nöjda. Den rundan tog musten ur mig.

Därefter blev det middag på stan. Vita Amandi var inte öppet så det blev 4 små rätter på Coco Thai – underbart gott. På hemvägen öppnade sig himlen, regnet öste ned. Ett paraply att dela på. Förutom att vi blev dyblöta gång nr två igår var det rätt mysigt att gå hem genom ett åskmörkt Nässjö stad – hundraåringen och se blixtarna på himlen!!

Aktiv, blöt och skön söndag!!

Magiskt bra nummer!! Ljudmattan är wow och Puttes sång likaså!!

Nervositeten släpper i samma stund som trummorna kickar igång och musiken startar. Då flyter det!! Så kul!!