Ibland är kvällarna mer magiska än andra. "Det känns som utlandet" kvittrar man, som om det vore det bästa. Det bästa måste väl ändå vara en svensk sommarkväll som igår. Mat för oss syskon hos min bror Anders o Lotta. Vi satt ute till elva och såg månen krypa upp ur Sandsjön. Nej, det gjorde den naturligtvis inte men det kändes så - som om sjön födde månen igår. Kvällssolen övergick i månsken o stjärnorna ackompanjerade. Man (jag) blir lätt poetisk när omgivningarna är som de är. Runåsen som löper längs sjön och det är maffigt att veta att den är från istiden då isen smälte bort från Småland.

Efter en mycket god måltid tog vi en liten kvällspromenad över åsen o tittade på den fina runstenen som Ärinvad lät resa för att hedra sin far och farfar, farfarsfar o några generationer till. Sjön låg spegelblank och båten, i vilken jag fiskade flodkräftor med mamma o pappa när jag var liten, används forfarande. Här finns så mycket minnen. Vi badade och hängde bak på båten vilket var ljuvligt.

Kvällen avslutades med att vi fick se kort från Anders o Lottas resa till bl.a Abisko o Lofoten. Lapporten är alltid lika fin. Nästan lika fin som Runåsen.

Tack för en underbar kväll! Den blir ett av sommarens härligaste minne.

Solen dränker åsen i bakgrunden

Monica, Pelle, Lotta, Anders o Jonas

Hela gänget. Tagen av en manuell drönare (Anders) ; )

Mitt barndomshem - det röda

En skön kvällspromenad

Jag och mina bröder vid Runstenen

Spegelblankt

Norra Sandsjö kyrka

Efterrätt - mums

Månen kommer upp ur sjön

...å stiger...

Lapporten!!! Nästan lika fin som Runåsen