Jag beundrar folk med civilkurage. Vissa människor besitter just den egenskapen. Rollerna kan vara olika. Vanligt folk på gatan, artist, lokalpolitiker, frisör…. Människor som vågar säga vad de tycker, försöka angripa ett problem och lösa det, ingripa när någon far illa eller helt enkelt bara ha en åsikt. Det är att våga.

I går kunde vi läsa i vår lokala tidning om hur Fadi Madiouaya (frisör i Nässjö som dessutom jobbar hårt med integration) gick ut och pratade om de problem som finns i vårt samhälle. Polisanmälningar har duggat tätt på senaste tiden....ofredande av tjejer/kvinnor där grupper av pojkar eller män med invandrarbakgrund är representerade. (Nyss blev den 13-åring antastad av ett gäng i Nässjö utan att en ENDA människa ingrep.) Kvinnosyn och utanförskapet är den stora orsaken, menar Fadi. Tack Fadi för att du med din egen bakgrund vågar tala om det. Modigt! När någon som själv kommer från en annan kultur öppnar munnen – jag tror det är enda sättet att börja diskustera på allvar. Om jag som ”ursvensk” och vit säger det, är man rädd att bli kallad rasist. Är man dessutom kvinna blir det inte lättare.

Den starka och den enormt duktiga artisten Zara Larsson driver frågan och debatterar kvinnoförtryck och hon utsätts för mycket näthat. Hon är modig som vågar stå upp för saken! Sven Melander gjorde ett inlägg på Facebook i saken för en tid sedan vilket spred sig som en löpeld. Så bra! Han försvarade Zara och menade på att det är ”männens fel” och att det är de som måste ta sitt ansvar. Modigt!

För visst finns det ursvenska män som också begår dito brott – ingen tvekan. INGEN har rätt att ta sig rätten att ofreda någon annan. Ingen kille/pojke/man har rätt att gå över gränsen – ändå händer det hela tiden och det verkar öka.

Det är aldrig okej! Vi måste på allvar försöka angripa det växande problemet och oro och rädsla ska inte stoppa våra ungdomar att gå utanför dörren. Min egen yngsta dotter fyller 12 år om några veckor…..och jag känner att jag helst inte vill att hon går genvägen över stationen i Nässjö vilket är helt sjukt i sig.

Jag lyssnade på Sara Mohammeds sommarprat tillsammans i bilen med Henry och Stella när vi åkte till Göteborg för en tid sedan. Sara berättade om sin uppväxt i Kurdistan och om hur hon själv utsattes för hedersvåld. Hennes bror ville få henne bortgift och hotade hennes liv om hon inte gick med på det. Hon flydde till Sverige 1993 som politisk flykting. Hon har grundade föreningen GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime) år 2001 och har sedan dess vunnit en rad priser för sitt engagemang och motstånd mot hedersvåld. Hon hatade sin slöja som hon var tvungen att bära och menade på att detta plagg är endast ett uttryck för förtryck. Som tusentals flickor tvingades hon genomgå könstympning och i hennes fall var det hennes hårt troende mamma som i sin rädsla för Gud ville hon skulle uppfostras till en ”ren” kvinna.

Det är när jag lyssnar på dessa personer som jag stärks i mina uppfattning om att vi måste fokusera på det verkliga problemet när det gäller integration. Som Sara sa: Familjer flyr från förtryck och kommer till Sverige – här fortsätter familjen att förtrycka…? Vi låter folk fortsätta med sitt synsätt och det är ju inte helt enkelt att ändra. Är du uppfostrade från födseln att ”så här gör man” – då tror man ju att det är rätt. Tradition, tradition, tradition… Slöja och vissa handlingar är inget annat än kvinnoförtryck! Punkt! Könsstympning är förbjudet enligt svensk lag. Att låta flickor som blivit kvinnor, rent kroppsligt, att bära slöja är första steget på denna vidriga kvinnosyn. Punkt!  När vi i Sverige tillåter detta – jag tror faktiskt att vi gör fel. Framförallt måste vi börja våga prata om det! När vi i Sverige låter invandrarflickor/kvinnor bada i våra simhallar med slöja/heldräkt – då integrerar vi inte de nyanlända. Vi gör precis tvärtom utan att kanske veta om det. Sara nämnde att vi måste behandla alla lika. Det är en mycket bra början! Framförallt måste vi våga prata om det!

God kväll!!!