...liknar mest en daggig dag.

En gång om året skriver jag om detta fenomen. Juninatten som aldrig blir av. Harry Martinsson fångade faktum på pränt för många många år sedan. I år när Jonas och jag äger detta sköna ställe känns det väldigt aktuellt. Hela dikten.

Vinden har mojnat för kvällen. Sjön är nästan spegelblank. Hade jag inte sprungit 13 km o klippt halva gräsmattan och inte varit barnvakt åt två godingar (tillsammans med farfar Jonas) idag HADE jag kanske orkat en sväng med kajaken ikväll. Man får inse sin begränsning och vara nöjd att man sitter här o äger mark, vid sjön, utsikt, Jonas bredvid i full färd att greja med grillspett. Hungrig som en varg. Livet ä mycket - det ska man vara glad för!

Njut!!!