Igår kväll klockan lite över åtta tog jag ett kvällsdopp. Kallt i vattnet förvisso men jag var lika varm i kroppen efteråt som före. Blixtarna gick på tvären på himlen, här var det aldrig nära. Jag har sån respekt för naturens krafter. Sån förödelse åskovädret skapade igår. Fotbollspojkar som skadas allvarligt när de söker skydd och djur som brann inne när blixten träffade en ladugård. Så himla otäckt.

Idag har Stella åkt till Göteborg. Bävade för den här dagen och jag åkte till jobbet med en stor klump i magen. Klumpen är egentligen tårar innanför ögonlocken och det höll i sig hela dagen. Jag hoppas det här går över, annars blir det psykolog eller terapeut. Finns det nån handbok för föräldrar just när sista barnet flyger ut? En sån otrolig tomhetskänsla.

Jag kommer säkert må bättre när Stella kommit igång med skolan och när hon har landat. Å när jag har landat i situationen. De badrumshyllor som nu har mer plats för mina grejer, de står bara och gapar tomhet.

Ha en fin fredagskväll!

Trösterikt att vila ögonen på