Jobb - Anläggnigsreskontran = check!

Lunch Högland (sagolikt god fisk) = check!

Jobb - Anläggningsreskontra - aktivera kapitalkostn. för ibruktagen förskola = Check!

Utvecklingssamtal för Johanna - det ser ljust ut = CHECK!!!!

Kvällsvard - omelett, köttbullar, grönsaker = Check!!

Blogga = Check!!

Löpartur - ännu inte Check!!

Kortfattat om dagen. Ska vi lägga till lite känslor också är ovan omringat av bra känsla! En lyckad dag!! Småduggigt ute men en sväng ut får det nog bli..

Sen måste jag ju öva lite oxå..så texten på "Kajsas udde" sitter lite bättre.. I morgon blir det "Kyrktorget" kl. 11.00 med mor på Missionskyrkan. Lite nervös men så ska det ju vara!! 

Go kväll!!! 

Det finns få saker som är beständigt. Logotyper ska ändras. Varumärken ska byggas! Ibland ändras loggor till det bättre, ibland till det sämre... Min förra arbetsgivare har ändrat logga och jag måste säga att den är...inte vacker. Världens längsta företagsnamn är förvisso nedkortat men resultatet - nja, vet inte riktigt!! Tacka vet jag kommunen. Stadsvapent är supertjusigt eller hur? "En sköld av guld med ett blått kugghjul, däröver en en blå chef med trenne grankottar av sagda metall"

På den tiden jag jobbade på RH Stolen var det ju RH som var logga nr 1. Det var en speciell röd färg PMS 185 på "r" och "h" och en svart ring runtom. Symbolen fanns på det mesta och var kärnan i reklamsammanhang. Men tiden går och även den loggan har ändrats med åren. Numera är den orange och utan ring... Snyggare...? Vet faktiskt inte!!

Något som består är faktiskt melodin på hemglassbilen. Har den någonsin ändrats? Tror inte det. Elin ropade med hög röst från ovanvåningen: "Kan vi köpa glass?" när den hemska melodisnutten nyss ljöd. Å jag föll, föll för Elin och köpte två!!!! lådor. En finlåda som de inte får äta ur hur som helst ur o en låda med lite billigare glassar som....de inte heller får äta som de vill av...men lite mer... Nu blev det krångligt! Tror jag tar mig en glass ur finlådan och firar lite till....att det blivit vår   

Go kväll!!

Det är "bara-ben-väder" ute. Å nu menar jag inte att det endast är benen ska få vara utomhus utan just låta dem vara bara. Längtar till jag får sparka av mig vinterstövlarna nu. Känns som jag har haft dem i ett halvår vilket jag säkert oxå haft... Skulle ju inte göra något om benen var lite brunare ifos... Ännu inte solkysst som "Lundell" skriver i nån sång...gäller iofs hela kroppen. Å med tanke på att ozonskiktet är rekordtunt över Skandinavien ska man väl inte frestas att sitta i solen för mycket. Men D-vitamin är ju bra så det får bli en balansgång.

Efter jobbet ropade löpardojorna på mig. Det kändes som att springa på moln med de nya skorna (har haft de gamla alldeles för länge). Första turen i "bara" armar och ben (i varje fall från knäna o neråt). Det gick dock åt väldigt mycket mer vatten än vad jag kalkylerat med. 1,5 dl var inte mycket att hälla i en törstande hals i 18 grader o sol. Gjorde en paus på vägen o fick påfyllning av goda vänner (+ en godisbit). Det gav riktigt härlig ork den sista 1/4-delen av rundan.

Nu sitter vi o kollar "mamma byter bo" på TV. Hallå!!!!? Jösses vilka ytterligheter de hittar. Glamour-brud som mest fixar naglar/hår samt käkar praliner möter bonn-mora a' la historiens synsätt att kvinnan gör ALLT i hemmet. Å grejen fattar jag inte riktigt... Båda gnäller nämligen hela tiden, både mammorna och respektive makar. Det är väl ingen som TVINGAT dem att ställa upp??? Sen ska de försöka omvända resp. man på nåt sätt... Den ena programidén värre än den andra...

Nä, jag vill inte byta bo. Här på Renstigen vill jag va! Inte ens om jag får komma med i TV vill jag nån annanstans!!

Gonatt!!

Nässjö börjar röra på sig. Säkert alla andra små städer och samhälle oxå för den delen. Lite en myrstack börjar det krypa och sjuda av liv i överallt. Nu börjar människor krypa ur sina vinteride för att feja och fixa i trädgården. Det räfsas på gräsmattor, det städas i förråd och på altaner. Igår när jag var ute såg man mycket fler människor än man någonsin gjort på hela vintern. Därtill kom det första grilloset från närliggande grannar. We like! Finns inget som doftar så gott när man är hungrig.

Men grill det blev det inte i går kväll hos min bror med familj. Rostbiff, rotfruktsgratäng och sallad fanns på menyn. Otroligt gott!! Trevligt som alltid och födelsedagsbarnen Anton och Simon blev nöjda med presentkort från JC. (Sa de i varje fall ;) Det är så kul att släktträffas!!!

Idag har både Ulf o jag bidragit med några strån till den där stacken. Han har städat förråd och garage och jag har vårtorkat altanen. Nu suger det i grilltarmen kan jag säga. Måste nog bli en premiär i kväll! Hamburgare är kanske ett bra förslag? En helg som började segt men fick en suveränt härlig avslutning med både promenad och snart....en liten cykeltur ; ))

I morgon, ny vecka, nya möjligheter!

  Mamma, pappa barn.... hos bror i Norra Sandsjö

   Pelle, Monica, Anton 18 år!!!! o Ella

  Anton, Ella, Ulf o mamma

  Syster, bror Anders, mormor Siw o Lotta

  Simon 15 år!!!, Lukas, David, Jois o Elin

Niceigt!!!!

Nu ska jag inte på något helst sätt gnälla....nu när det väl är vår.. Men, måste??? det blåsa så attans? Gott är det ändå så klart! Dagen började segt...inte pigg och fortfarande halsont. Efter en god frukost begav vi oss till Intersport IGEN...för att inhandla gympadojor till David. Måstegrejer som inte kändes så kul idag. När vi kom hem slängde jag en en blick på trädgården och bara kände "suck". Krukor med vissen ljung som skriker efter penséer, landet vid stenen där fjolårsväxternas vissna spröt sticker upp mot himlen och solen. Nej vi blir nog inte gröna iår...

Däckade i två timmar medan maken tvättar två bilar, byter däck och vårfixar cyklarna. Dessutom gör han middag! Snällt!!! Åt gott och SEN...pack vad pigg jag kände mig. Undra vad han hade i maten?? Gick en runda - åhhhhhhhh vad gott. Provade min nya cykel i några km så jag åtminstone lär mig växlarna. Den lär jag använda många mil.... Fika på trappen för första gången. Åhhhhhh vad gott. Sen bara hoppade energin på mig. Fixade landet vid stenen, tömde alla krukor på ljung och vissna plantor och det blev så bra!! Åhhhhh vad gott det kändes!!

Nu snart dax för party i Sandsjö. Anton äldstekusinen har fyllt 18 år och Simonbrorsan fyller 15 år om någon vecka. Hungrig redan nu så det ska bli åhhhh vad gott!!

Kram alla!!

Så gott i solen!!

Lite piggare idag, mmmmmmm!!

  Fanns inte mycket att fika på men det som jag hittade tog slut....till sista smulan!!

Det har jag! Goa kollegor. Vi är en brokig blandning människor och vi jobbar bra, alla var och en på sitt sätt. Bra mix helt enkelt! Det är en skön känsla när man kan hjälpa varandra och nå resultat tillsammans. Det har människor runt om kring mig bevisat mer än en gång den  höst och vinter som passerat...

Jag jobbar ju ganska ofta över blockgränsen. Anställld på tekniska serviceförvaltningen men jobbar ofta på uppdrag av omsorgen när det gäller inflyttningar av hyresgäster. I veckan som gick hjälpte jag en kollega som av misstag råkat köra ut samtliga fakturor på papper istället för en fil till posten. Det var naturligtvis flera "telefonkataloger" av papper och jag tog en bibba för att hjälpa till. Tidsödande men man kan ju svara i telefon samtidigt etc. Dagen efter fick jag en liten blomma som tack! Det värmer gränslöst! En sån liten gest men så betydelsefull! Nästa gång kanske det är jag som råkar köra ut mina fakturor i skrivaren (hoppas inte)...och behöver hjälp!

Idag har jag varit på jobbet. Halsont som inte släpper men jag har varit betydligt piggare än igår. Jag ringde till vårdcentralen och tänkte, för säkerhets skull, kanske kolla om någon tid fanns.. Mentalt spökar "halsfluss" ju lite med tanke på vintern som gått... Eftersom jag inte hade JÄTTEONT när jag sväljer skulle jag avvakta. Hm... Dessutom kan halsfluss gå över av sig självt, i genomsnitt tjänar man tydligen bara en dag på att få antibiotika. Blir nog hur som helst ingen premiärcykeltur i morgon heller om det inte blir avsevärt bättre... Men den får väl stå där och ropa på mig i garaget ytterligare någon dag.

Till kvällsvard blev det egenhändigt gjorda Chicken McNuggets med ingefära och äpple. Det var bökigt men smaskigt!! Nu TV och soffmys!!

Ha en go kväll!

Den lilla myran jag berättade om igår har sannerligen inte byggt nån stack idag... Har inte satt min fot utanför dörren idag. Legat i sängen/soffan mesta delen av dagen. När inte Stella har "bett" mig att spela memory och Fia med knuff har jag passat på att sova eller rättare sagt slumrat. Ville ha henne som sällskap idag och orkade inte köra iväg henne till förskolan. Detta förskoleår är ju frivilligt så det blev en frivilligt ledig dag för henne denna torsdag. Ont i huvudet och halsen. Halsont som inte ger med sig. Borde kanske ringt till Vårdcentralen men ALLT är väl inte halsfluss??

Har legat och lyssnat till hårda vårvindar. Blåsten har tagit rejäla tag i trädgårdens hängbjörkar idag. Fler grenar till marken förvisso...mer att räfsa. Undra om Johanna är sugen på att tjäna lite pengar? Vad gott det är nu när de kan hjälpa till lite hemma. Igår strök hon en jättehög och det var riktigt bra gjort. Visst - 40 kr kostade det men det kan det sannerligen vara värt!!! Stryka är ungefär lika tråkigt som att putsa fönster...vilket inte säger lite...

Isterbandsfräs med grönsaker blev det till middag. Ja stuvade makaroner är väl bäst att stöta till med så Stella bli mätt ; ) Tittar ut och längtar verkligen efter att bli pigg.. Ny cykel ocn nya löpardojjor väntar......

Ha en fortsatt fin dag!!!

Det ar en gång…

Det var en gång…..en ambitiös liten myra, en tjej som jobbade och slet, ställde upp när det gällde, övertidstimmar när det behövdes... En tjej som många gånger kanske inte tyckte hon dög utan slog knut på sig själv för att göra bättre… Hon hade varit på sin tjänst i många, många år, ett jobb som hon älskade. Hon var ”ett” med sitt arbete – det blev en del av hennes identitet. En dag blev hon uppsagd tillsammans med många andra på grund av ”arbetsbrist”. Märkligt kan tyckas då nästan samtliga blev återanställda nästan direkt. Även ny personal ”hyrdes” in. Allt detta är lagligt och dessutom företagseffektivt!

Av facket fick denna tjej ingen som helst hjälp – tvärtom förtäckta ”hot” att går man vidare med detta sprider det sig snart att man är obekväm i en ”liten stad”. Personalorganisationen förändrades av ny VD och han skulle såklart bevisa för ägarna att ”här skulle hända grejer”. Att tjejens liv kollapsade var det ingen som brydde sig så mycket om. Att göra så här är ju lagligt och händelser som denna har blivit mångas öden!  Förutom att benen slogs undan genom att den sista fasta punkten (jobbet) försvann var hon mitt i en skilsmässa, ensamstående mamma och tre barn att försörja. Att få nytt jobb var i detta läget inte lätt…..historien visar något annat men det visste hon ju inte då…..

Jag var 33 år den gången och hade Johanna 7, Elin 4 och David 3 år. Jag fick 4 månadslöner enligt lag eftersom jag jobbat i 13 år på min tjänst. Tro det eller ej, men med facit i hand är jag tacksam att det blev som det blev. Alla händelser som inte dödar stärker och jag har med åren fått möjlighet att lära mig kunskaper, få erfarenheter som aldrig hade erbjudits på mitt gamla företag. Men bitterheten går nog aldrig över…på riktigt. Att bli av med jobbet var inte det värsta. Det mest smärtsamma är att jag bad om en förklaring men aldrig fick någon. Varför det var jag som fick gå hem? På pappret hade jag åren på min sida men inte utbildningen, den utbildning som förvisso många andra saknade och som inte tjänsten på något sätt krävde.

I dagens debatt om drogbrukande populära lärare kan jag bara känna…. Visst är det en katastrof att du blir av med jobbet. Jag vet precis hur det känns! Livet är sannerligen inte rättvist! Livet är sällan det! Du, Björn får 18 månadslöner och är, när den tiden passerat, 60 år och får pension. Du fick en förklaring varför du får gå. Genom sina handlingar kan man bryta ett förtroende för själva livet! När jag läser dagens tidning och att rehabilitering är ”löjligt” – för mig låter det lite som klyschan ”jag kan sluta när jag vill”.

En sak är säker. Något dog inom mig den gången - den där regniga oktoberdagen 2003! Min blåögda lojalitet och min naiva inställning att man var oumbärlig, försvann! Ingen är oumbärlig! I arbetslivet är vi brickor i ett spel. Genom att födas på denna jord har vi fått en gåva att förvalta - ett liv! I livet är vi unika – på arbetsplatsen kan du ersättas! Jag är fortfarande en lite myra och kanske ger för mycket många gånger. Engagemang är en dygd! …men inte för mycket!!