Har precis läst ett mycket gripande reportage om en man som miste sin fru och två-åriga dottern Stella i Tsunamin i Thailand julen 2004. Tårarna rinner och han är ju dessutom inte ensam om just den upplevelsen. Många många dog och många många miste någon. Nästan alla har någon bekant, vän, bekants bekant som inte finns mer på grund av den där jättevågen. Det har varit mycket prat och minnesgudtjänster i dagarna men det är väl inte kanske förrän idag för 10 år sedan som det började gå upp för världen hur allvarligt läget egentligen var. Minns att jag satt hemma med Stella 4 månader i knäet på Annandagen och hörde nåt om någon jättevåg på radion.... Sedan förstod man mer.

Gick nyss och hämtade fotoalbumet från Thailand 2001. 4 år före detta fruktansvärda inträffade var vi där. I Phuket, Kata beach. Vi var där för att fira min f.d svärfar som fyllde 60 år det året. Detta var alltså på den tiden då knappt ingen visste vad en tsunami var. Att det överhuvudtaget kunde inträffa. Det var en helt fantastisk resa och många härliga minnen men jag hade det svårt med värmen och överallt denna "risdoft" som gjorde mig illamående. Jag hade precis fått reda på att jag var gravid med David. När jag ser på bilderna nu kan jag förstå hur överrumplade folk blev när horisonten höjde sig i form av en jättevåg. Jag fryser när jag tänker på hur det hade kunnat gå för oss. Vi hade inte haft en chans. Elin hade precis fyllt ett och Johanna skulle fylla fem. 

På något sätt har jag för all framtid fått lite avsmak för just Thailand. Längtar inte dit. När man åker utomlands till andra klimat får man vara beredd på att katastrofer händer och visst är det en risk att åka iväg. Tillägnar dagens ord till alla de som mist någon för tio år sedan.

Ta hand om varandra!

Stephannie (barnens kusion) och Johanna, 5 och 4 år gamla

Elin drygt ett år trivdes som fisken i vattnet...

Jag och Johanna står och tittar ut över havet

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Håll gränsen ? gå och rösta i EU-valet Snart är det dags för EU-val. Mellan den 22 maj till 9 juni har just du möjlighet att påverka. Du har en möjlighet att lägga en röst på en kandidat som kan göra skillnad. Nu har valkampanjen dragit igång på allv...

Min äldsta moster har somnat in. Anna-Lisa har flyttat hem till änglarna och framförallt till maken Gustaf som lämnade oss 2017. Då var han 102 år. Anna-Lisa har levt nästan ett helt sekel, hon skulle fyllt 100 år i november detta år. Det är svindlan...

Den känslan. Känslan när man får hämta Stella på Nässjö station efter att hon har varit i Edinburgh en dryg vecka. Jag var betydligt lättare i sinnet än när jag skjutsade ned henne till stationen förra måndagskvällen. Är väldigt stolt dock, att hon e...

Jodå, vi höll oss vakna - genom alla låtar igår när Eurovision gick av stapeln. Tycker det var ett proffsigt arrangemang av Sverige och Malin och Petra ledde det med den äran. Kroatien mot Schweiz och sistnämnda drog ett längre strå. Gillar den låten...

En sån underbar dag här hemma i Solbacka. Fint väder och jag har njutit hela dagen. Både av att tvätta fönster och rensa ogräs. Två timmar la jag på gröna skott som inte hör grusgången till och det känns så skönt efteråt. Blev väl hett i solen så jag...