Nu känner jag mig mycket piggare. Fortfarande småhostig men det får man väl leva med i dessa tider. Fler kollegor är sjuka eller känner sig risiga så man får vara belåten med att man står på benen. Å varje minut jag har behövs på jobbet. Ser hösten som en gigantiskt slalombacke….och jag står inte där uppe utan mer där nere och saknar skidlift. Ni vet själva hur fort det går då, att gå uppför med skidor och pjäxor på.

Men kanske är det lite så att stora projekt måste få ta tid, lugnt och saka, ett steg i taget även om jag vill att det ska hända saker mest hela tiden. Det är en orimlig tanke att någonsin bli ”färdig” med något. Ungefär som städning. När man är klar i ena hörnet är det inte rent och dammfritt så värst länge – bara o börja om. Likadant med tvätten. När tvättkorgen är fullständigt tom…(har det någonsin hänt?) så är den full igen. Å andra sidan tycker jag oftast inte det är speciellt betungande. När väl dammsugaren är framme dansar man lätt över ytorna – vårt hus är mycket lättstädat. Likaså med tvätten – smidigt och tänker ofta på hur generationerna före mig hade det när det främst gällde tvätt. De visste inte vad tvättmaskin och torktumlare va och hur det skulle revolutionera kvinnornas framtid. Ja, nu skrev jag kvinnorna för jag har en känsla av att än idag är det ändå vi som tar huvudansvar för den biten även om männen hjälper till. Å det finns fina undantag - I know. Men generellt har tycks deras ögon ha ett filter. Ett ”det-behövs-inte-städas-filter”. Jag har dock blivit bättre. Om mitt filter var obefintligt förr så har jag lyckats väva några trådar med åren och kan njuta (ett tag) även om det är ostädat. Hur som helst och summa summarum var jag väldigt tacksam för att vi igår var två som hjälptes åt med sysslan.

Dagen har gått med en rasande hastighet. En god pasta på Hotell Högland avnjöt jag och några kollegor som lunch och nu har jag precis sprungit en liten runda. Inte så långt men inga men av någon förkylning. Så skönt. Bara det inte blir några bakslag nu. Som sagt – nya basilusker finns ständig runt hörnet som vill smitta mig (känns det som). Nu vill jag vara frisk ett bra tag.

Till skillnad från gårdagskvällen är det inget vidare på TV denna afton. Är helt frälst av den svenska nya serien ”Vår tid är nu” som går på måndagar. Det händer mycket och är spännande. Är fascinerad över hur människor levde och hade det vid denna tiden – efter kriget. Tänker på allt som förändrats, hur mycket som har förändrats sig för oss kvinnor. Dilemmat att behöva lämna bort sitt barn till någon annan och dilemmat att bli med barn med en kille från en annan klass. Man får ju lov att säga att det har blivit mycket bättre på olika fronter. Det fanns nog mer underlag för #metoo på den tiden men då var det inte uppfunnet. Nu faller grisarna en - efter en. De som i sin maktposition har missbrukat sin ställning. Bra kampanj och man kan hoppas att det blir en bättre!

Ha en fortsätt bra kväll!!!